Kattgästinlägg skrivet av Mary!
Veckans kattgäst bloggare den här gången är Mary :)
Jag blev så glad när jag läste Marys inlägg för det är precis så tänker jag med. Jag pratar ofta med mina katter, säkerhetsåtgärdar mitt hem osv . Läs Marys inlägg så förstår ni vad jag menar!
Tack för att du gästbloggar hos oss Mary :)
Kattmänniska?
Jag pratar med mina katter, gör ni det?
Efter mycket tänkande vad som kännetecknar en kattmänniska funderar jag på om en sak är att vi pratar med våra katter. Jag menar då inte sådana saker som ”Missekisse” vill du ha mat, vill du komma in är du tjatsjuk?
Utan som -Adam vad tycker du matte ska ta för tröja till jobbet, är du lika gossig som igår, när tror du husse kommer hem? Tottan vill du ha resterna av min morgonfil, har du sett mattes mobiltelefon?
När vi reser bort och katterna får stanna hemma så pratar vi ”matte och husse” om katterna. -Vad tror du Tottan och Adam gör nu? Tror du de saknar oss? Åh..vad det är tomt utan katterna! Svårt att somna när ingen katt ligger i sängenJ
Andra saker som jag kan tänka mig som avviker är att våra katter har en kattmoster och kattfaster som även själva kallar sig själva detJ också en kattmorfar som brukar ta hand om dem när matte och husse är bortresta.
Senast så fick Fröken Tott och Adam en människokusin som de tycker är jättespännande att träffa och en bonus är att hon tycker de är lika spännande.
Något annat som jag tror kännetecknar en kattmänniska är att vi vidtar säkerhetsåtgärder omkring våra katter. Vi är nog många som tycker att det nya lagförslaget om större ägaransvar för mattar och hussar är mycket välkommet. Jag tror många tycker som mig att det varit självklart att både märka, registrera, vaccinera och försäkra sina katter! Både för katternas skull men också för vår egen. Många kattägares mardröm tror jag är att katten försvinner eller blir sjuk och inga möjligheter skulle finnas att kunna identifiera den eller att inte ha råd med att betala veterinärkostnaderna.
Adam när han var ”ny” 2007 hemma hos oss och fröken Tott för några veckor sedan.
Så avslutningsvis tack för att jag fått gästblogga hos dig Modekatt ! Din blogg får mig alltid att le när jag ser Leontin med sina kattsystrarJ
Jag blev så glad när jag läste Marys inlägg för det är precis så tänker jag med. Jag pratar ofta med mina katter, säkerhetsåtgärdar mitt hem osv . Läs Marys inlägg så förstår ni vad jag menar!
Tack för att du gästbloggar hos oss Mary :)
Kattmänniska?
Jag pratar med mina katter, gör ni det?
Efter mycket tänkande vad som kännetecknar en kattmänniska funderar jag på om en sak är att vi pratar med våra katter. Jag menar då inte sådana saker som ”Missekisse” vill du ha mat, vill du komma in är du tjatsjuk?
Utan som -Adam vad tycker du matte ska ta för tröja till jobbet, är du lika gossig som igår, när tror du husse kommer hem? Tottan vill du ha resterna av min morgonfil, har du sett mattes mobiltelefon?
När vi reser bort och katterna får stanna hemma så pratar vi ”matte och husse” om katterna. -Vad tror du Tottan och Adam gör nu? Tror du de saknar oss? Åh..vad det är tomt utan katterna! Svårt att somna när ingen katt ligger i sängenJ
Andra saker som jag kan tänka mig som avviker är att våra katter har en kattmoster och kattfaster som även själva kallar sig själva detJ också en kattmorfar som brukar ta hand om dem när matte och husse är bortresta.
Senast så fick Fröken Tott och Adam en människokusin som de tycker är jättespännande att träffa och en bonus är att hon tycker de är lika spännande.
Något annat som jag tror kännetecknar en kattmänniska är att vi vidtar säkerhetsåtgärder omkring våra katter. Vi är nog många som tycker att det nya lagförslaget om större ägaransvar för mattar och hussar är mycket välkommet. Jag tror många tycker som mig att det varit självklart att både märka, registrera, vaccinera och försäkra sina katter! Både för katternas skull men också för vår egen. Många kattägares mardröm tror jag är att katten försvinner eller blir sjuk och inga möjligheter skulle finnas att kunna identifiera den eller att inte ha råd med att betala veterinärkostnaderna.
Adam när han var ”ny” 2007 hemma hos oss och fröken Tott för några veckor sedan.
Så avslutningsvis tack för att jag fått gästblogga hos dig Modekatt ! Din blogg får mig alltid att le när jag ser Leontin med sina kattsystrarJ
Första gästinlägget skrivet av Sanna!
Sanna är först ut med veckans gästinlägg som handlar om Snövit. Jag blev verkligen berörd när jag läste detta!
Av Sanna:
Nu har jag funderat och funderat på vad jag skulle skriva om mina två kattbusar.
De är ju allt för härliga och har ställt till med både bus och mys här.
Men sen så kände jag att jag vill dela med mig utav lite små historier om min mors katt som tyvärr gick bort nu i sommar. Hon hann och bli hela 19år.
Vi fick henne när hon var 1år, vit som snö så fick hon heta just Snövit.
Påvägen hem så rymde hon ur våran kartong så hon gick lös i bilen tills mamma fick tag i henne. Där satt hon hela vägen hem!
Hon har gett hos så mycket kärlek under alla år som hon fanns hos oss.
Folk säger ju även att katter har 9 liv och det stämde bra med Snövit.
Hon har varit så nära många gånger att lämna jordlivet men har klängt sig fast och stannat hos oss. Det har varit att hon har trillat igenom isen på sjön, nästan blevit tagen utav en stor fågel * 2 så att hon kom hem med pericade örsnibbar och rivsår på hela ryggen, drabbats av virus på balanssinnet så hon släpade på huvudet mm...
Så hon var en riktigt kämpe och nu på slutet så blev hon tyvärr döv men trivdes bra ändå. :)
Otroligt att se en katt som är beroende av att höra kan anpassa sig så himla bra ändå!
Å detta med hund och katt som hatar varandra, stämmer inte hos oss.
Snövit och våran hund Rockey var bästavänner. När Rockey var tungen att tas bort så sörjde Snövit honom länge. Det tog ett halvår innan hon slutade att leta efter honom här hemma.
Å en annan gång satt jag på baksidan och gungade hörde att det rasslade till.
Funderar på vad som händer och ut kommer det något orange/rött från en buske som flyr i ren panik. Efter kommer snövit i 170! Hon jagade alltså bort en stor räv från tomten!
Det var våran katt Snövit, en vädligt speciell katt.
Hon var så himla snäll in i det sista, gjorde aldrig oss något illa.
Uppskattade oss med att ta hem både sorkar, råttor och möss.
REST IN PEACE goaste Snövit!
Hoppas det är OK att jag lånade den här bilden av Snövit?
Tack för att du delade med dig den här fina berättelsen Sanna!
Av Sanna:
Nu har jag funderat och funderat på vad jag skulle skriva om mina två kattbusar.
De är ju allt för härliga och har ställt till med både bus och mys här.
Men sen så kände jag att jag vill dela med mig utav lite små historier om min mors katt som tyvärr gick bort nu i sommar. Hon hann och bli hela 19år.
Vi fick henne när hon var 1år, vit som snö så fick hon heta just Snövit.
Påvägen hem så rymde hon ur våran kartong så hon gick lös i bilen tills mamma fick tag i henne. Där satt hon hela vägen hem!
Hon har gett hos så mycket kärlek under alla år som hon fanns hos oss.
Folk säger ju även att katter har 9 liv och det stämde bra med Snövit.
Hon har varit så nära många gånger att lämna jordlivet men har klängt sig fast och stannat hos oss. Det har varit att hon har trillat igenom isen på sjön, nästan blevit tagen utav en stor fågel * 2 så att hon kom hem med pericade örsnibbar och rivsår på hela ryggen, drabbats av virus på balanssinnet så hon släpade på huvudet mm...
Så hon var en riktigt kämpe och nu på slutet så blev hon tyvärr döv men trivdes bra ändå. :)
Otroligt att se en katt som är beroende av att höra kan anpassa sig så himla bra ändå!
Å detta med hund och katt som hatar varandra, stämmer inte hos oss.
Snövit och våran hund Rockey var bästavänner. När Rockey var tungen att tas bort så sörjde Snövit honom länge. Det tog ett halvår innan hon slutade att leta efter honom här hemma.
Å en annan gång satt jag på baksidan och gungade hörde att det rasslade till.
Funderar på vad som händer och ut kommer det något orange/rött från en buske som flyr i ren panik. Efter kommer snövit i 170! Hon jagade alltså bort en stor räv från tomten!
Det var våran katt Snövit, en vädligt speciell katt.
Hon var så himla snäll in i det sista, gjorde aldrig oss något illa.
Uppskattade oss med att ta hem både sorkar, råttor och möss.
REST IN PEACE goaste Snövit!
Hoppas det är OK att jag lånade den här bilden av Snövit?
Tack för att du delade med dig den här fina berättelsen Sanna!
Kattgästbloggare! Alla är välkommna!
Min man kom på den här fantastiska idéen förstår ni, & ju mer jag tänkte på det desto mer taggad blev jag :)
Hade verkligen vart kul med gästbloggare här i min blogg. Vi kan börja med temat katter eftersom jag älskar katter & jag vet att ni också är många som älskar katter !
Jag tänkte såhär:
En gång i veckan, en speciell dag ( samma dag varje gång) så gästbloggar en person.Olika gästbloggare varje vecka. Man kan tex skriva om sina egna katter, ge kattråd, skriva kanske en speciell historia om någon speciell katt som man har träffat eller ja vad som helst bara det handlar om katter. Och ni behöver absolut inte ha egna för att gästblogga hos mig bara ni vill dela med er en historia/något ang katter!
Vad säger ni om det?
Vissa har jag redan kontaktat men alla är välkommna att gästblogga. Skriv en kommentar här eller så kontaktar du mig på modekatt@live.se .
Hihihi ska bli skojigt detta, tror jag kommer att längta varje vecka efter nya katthistorier!
